Parallella sessioner – Presentera din egen forskning

Europa står inför flera stora utmaningar. Klimatförändringarna, den tilltagande miljöförstörelsen, den ekonomiska krisen, den stadigt växande ojämlikheten som har visat att fundamentala förändringar i etablerade ekonomiska processer och strukturer är nödvändiga m.fl. Kriserna har också visat att den europeiska politiken och politiska styrningen har svårt att leva upp till de förväntningar på arbetsmarknaden, demokratiskt deltagande, ekonomiskt välstånd och välfärd för alla samt långsiktig hållbarhet som europeiska medborgare (ofta) har. Detta samtidigt som idén om ett gemensamt Europa allt mer ifrågasätts och tilltron till de europeiska institutionerna minskar.

Arbetarrörelsens forskarnätverk (AFN) ordnar därför en konferens med rubriken ”Europa ut ur krisen”. Du som är forskare eller doktorand är inbjuden att presentera din forskning om EU och Europa på konferensen. Eftersom vi är övertygade om att alla lösningar på Europas utmaningar kräver insikter från många olika kunskapsfält ser vi gärna att forskare från olika discipliner deltar. Presentationen kan ske i form av att du presenterar ett paper, men det går även bra att presentera sin forskning utan att ett paper läggs fram.

Sista anmälningsdag för dig som vill presentera din forskning är den 25 april.

Om du vill presentera din forskning, skriv en kort presentation/sammanfattning på max 300 ord, ditt namn och kontaktuppgifter. Presentationerna skickas till sirin.kara@tstiden.se.

Senast den 28 april får du besked om din presentation blivit antagen.

Du kan se direkt i konferensens program vilka presentationer som blivit antagna.

De olika sessionernas teman:

Europeisk socialpolitik i krisens spår
Den ekonomiska krisen samt ökande migration i Europa har skapat spänningar i hur välfärdspolitiken i Europa är utformad. Detta gäller dels för dess generositet, dels graden av universalism.
Denna session välkomnar presentationer som belyser hur välfärdsystem har kommit att – eller kan tänkas komma att – förändras eller påverkas som ett resultat av migration eller av den ekonomiska krisen i unionen. Sessionen behandlar skillnader i europeisk socialpolitik generellt. 

Den europeiska arbetsmarknaden
Den ekonomiska krisen inom euro-området slog hårt på arbetsmarknaden. De flesta regeringar har försökt bota krisen med en hård åtstramningspolitik och i vissa fall genom utförsäljning och out-sourcing av statliga bolag. I dagsläget ligger arbetslösheten på fortsatt höga nivåer och Sverige uppskattas, trots vår relativa höga arbetslöshet, vara ett av de EU-länder som klarat sig bäst. En effekt av den höga arbetslösheten är att medborgares inkomster och konsumtion minskat. Men mest har krisen lätt till ökad osäkerhet och ojämlikhet, i synnerhet mellan kvinnor och män. Vi ser också att arbetsrätten urholkats. På senare tid har diskussionen om lägre löner och minimilöner även blossat upp som ett sätt att öka sysselsättningen.
Denna session välkomnar presentationer om frågor som rör EU:s gemensamma arbetsmarknad eller förändringar i nationella arbetsmarknader, samt potentiella vägar ut ur den höga arbetslösheten. Vi diskuterar också hur EU kan förbättra de rättigheter och skyldigheter löntagare har när de exempelvis arbetar i ett annat EU-land.

EU:s identitet och gemensamma kultur
Europa som idé och många av de idéer som ansetts centrala för Europa som politisk och kulturell konstruktion har under de senaste åren kommit att ifrågasättas alltmer. Inte minst har berättelser om Europa utmanats av ekonomiska kriser, krig och konflikter, samt antalet flyktingar och migranter som påverkar kontinenten.
Denna session välkomnar presentationer som undersöker ”det europeiska” som idé och identitet. Hur, var och av vem skapas det europeiska? Vilka bilder, berättelser och intressen formar Europa som föreställning och som realitet? Vilka är de europeiska berättelserna, hur har de förändrats – och vilka borde de vara?

EU och demokratin
Stärkandet av EU:s makt över allt fler politikområden har skapat en rad utmaningar för det demokratiska folkstyret, både ur ett medborgarperspektiv och i förhållande till de enskilda medlemsstaternas politiska strukturer. Under senare årtionden har det på EU-nivå skapats nya vägar för medborgarna att direkt eller genom frivilliga sammanslutningar kunna påverka unionens politik. Angående framväxten av dessa överstatliga demokratiska initiativ finns det de som menar att EU:s mekanismer för maktdelning ger de europeiska direktvalda institutionerna en allt för liten roll, medan andra menar att EU:s demokratiska bas i stället främst bör ligga på den nationalstatliga nivån. Andra har menat att EU:s konstitution ger unionens institutioner allt för svaga möjligheter att se över att medlemsländerna följer och värnar de grundläggande demokratiska rättigheter varpå unionen vilar.
Vid denna paper-session ser vi gärna att presentationer om EU:s demokratiska struktur och dess förhållande till medlemsländerna; medborgarnas och civilsamhällets möjlighet att påverka EU:s politik; samt andra aspekter av hur demokratin påverkas av EU:s olika institutioner

 

Annonser