Parallella sessioner och abstracts

DE PARALLELLA SESSIONERNA:

a) Klassmobilisering i vår tid – Vilken påverkan har klass på väljarströmningar, liksom fackligt och politiskt engagemang?

Sandra Engelbrecht (Fil. mag. i statsvetenskap, Göteborgs universitet) och Love Christensen (Biträdande Forskare Göteborgs universitet): ”Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion”

Presentationen baseras på ett kapitel av Love Christensen och Sandra Engelbrecht, publicerat i Weibull, Oscarsson & Bergström (red) (2012) I framtidens skugga, Göteborgs universitet: SOM-institutet, samt ett kommande kapitel inför 2013 års SOM-publikation. Den forskningsfråga som vi har ställt är huruvida det går att tala om en faktisk skiljelinje mellan insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion. Vi har undersökt den förmodade skillnaden för sex förslag som återfinns inom arbetsmarknadspolitiken: (1) uppmjukning av arbetsrätten, (2) höjning av arbetslöshetsersättningen, (3) lagstiftad rätt till heltid för deltidsanställda, (4) införande av lägre ingångslöner för ungdomar, (5) införande av hårdare reglering av bemanningsföretag, samt (6) införande av lika avgift till alla a-kassor. Det analytiska ramverket som vi använder oss av föreslår en tudelad arbetarklass med divergerande intressen, där den huvudsakliga skillnaden mellan insiders – dem som är etablerade på arbetsmarknaden – och outsiders – dem i prekära anställningar – består i den asymmetriska risken att bli arbetslös. Vårt forskningsresultat indikerar att insider-outsider-distinktionen förefaller vara en faktisk skiljelinje på den svenska arbetsmarknaden som återspeglas i svensk arbetsmarknadsopinion. Tidigare forskning pekar också på att denna skiljelinje på arbetsmarknaden kan innebära ett strategiskt dilemma för framförallt socialdemokratiska partier, i en situation då ett politiskt förslag gynnar dem med en fast position på arbetsmarknaden och samtidigt missgynnar dem i en prekär situation så är det inte möjligt att söka stöd hos båda grupperna samtidigt.

Eftersom motsättningarna mellan insiders och outsiders kan förstås som en funktion av arbetslösheten, så kan intressekonflikten mellan grupperna komma att skärpas när arbetslösheten stiger. Kontexten av ökad arbetslöshet och ekonomisk kris påvisar därför ytterligare denna frågans aktualitet och understryker risken av att outsiders cementeras som en svag grupp på arbetsmarknaden, vars intressen ej tas tillvara i de politiska frågor där insiders och outsiders intressen står i konflikt, och politiska partier strider om stödet hos den större väljargruppen insiders.

Erik Vestin (Doktorand statsvetenskap, Göteborgs universitet): ”Tungan på vågen? Medelklassen, väljarrörligheten och regeringsmakten i Sverige”

Föreställningar om medelklassen och dess avgörande roll för utgången av val är vanligt förekommande i den svenska politiska debatten. Dessa föreställningar har koppling till statsvetenskaplig diskurs om klassintressen, där medelklassen ibland beskrivs som en grupp som befinner sig  ”mellan” arbetarklassen och kapitalisterna, och till forskning om väljarrörlighet som menar att väljare med hög utbildning (vilka till stor del är de som utgör medelklassen) är särskilt rörliga och benägna att ompröva sina partisympatier.

Däremot har dessa föreställningar sällan underkastats mer systematiska teoretiska utredningar och empiriska prövningar inom valforskningen. Jag tänkte redovisa ett work in progress, där dessa frågor diskuteras närmare. Det empiriska underlaget utgörs av de svenska valundersökningarna, som med sina rullande tvåstegspaneler har exceptionella möjligheter att kartlägga utvecklingen över tid, tillbaka till 1970-talet.

Magnus Wennerhag (Universitetslektor sociologi, Göteborgs universitet och Södertörns högskola): ”Kommer alla till tals i politiken? Betydelsen av klass och andra sociala faktorer för medborgarnas politiska och fackliga engagemang.”

De politiska partierna och fackförbunden tappar medlemmar. Samtidigt söker medborgarna andra vägar för att uttrycka sitt politiska och sociala engagemang, exempelvis genom sociala medier och demonstrationer. Medan en del varit positiva till dessa förändringar har det samtidigt funnits de som menat att de nya formerna av engagemang främst mobiliserar grupper som redan har tillgång till samhällsdebatten och att befintliga klyftor därmed förstärks. Denna presentation utgår från enkätdata från den nationella SOM-undersökningen och undersöker i hur stor utsträckning olika befolkningsgrupper (utifrån social klass, facklig anslutning, kön, ålder, etnicitet, etc) ägnar sig åt olika former av politiskt och socialt engagemang.

Johanna Rickne (fil dr. i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning) och Olle Folke (assistant professor vid SIPA på Columbia University, New York): ”Gender quotas and the crisis of the mediocre man: theory and evidence from Sweden”

This paper presents a model of how political parties choose the composition of their lists, with regard to gender and competence, in competition with other parties under proportional representation. It then builds a unique data set with rich individual data on all politicial candidates, in all parties, in all Swedish municipalities, since 1988. The data show that the elected shares of women and competent men both increase with the quality of the party leadership, as our theory predicts. We investigate the effects of the ”zipper” placement mandate unilaterally implemented by the Social Democratic party in 1993, and that the quota raised (lowered) the competence of men in the municipalities relative to where the initial share of women was low (high).

Sessionen leds av Erik Vestin och Magnus Wennerhag. 

b) Aktiv arbetsmarknadspolitik – en fungerande politik för full sysselsättning?

Johanna Gustavsson (Doktorand handikappvetenskap, Örebro universitet): ”Arbetsgivarens perspektiv: ”Vad påverkar rekrytering av personer med funktionsnedsättning?”

I ett projekt vid Örebro Universitet som syftade till att identifiera framgångsfaktorer i etableringen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 20 arbetsgivare som hade anställt personer med funktionsnedsättning. Resultaten från intervjuerna visar att fyra faktorer – attityd, matchning, ekonomiska incitament och anpassningar på arbetsplatsen – var viktiga för att arbetsgivaren skulle rekrytera personer med funktionsnedsättning i denna kontext. För att anställa skulle personen vara ”rätt person på rätt plats”. Matchningen byggde ofta på föreställningar om funktionsnedsättning snarare än praktisk erfarenhet. Det uppstod därmed en risk för negativa konsekvenser på arbetsplatsen för den anställde i förhållande till arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter.

Katarina Thoren (Fil. Dr universitetslektor, socialt arbete, Stockholms universitet) ”Jobbtorg Stockholm stad – en studie av deltagarnas syn på verksamheten”

 Sedan 1990-talet har många kommuner utvecklat kommunala arbetsmarknadsinsatser för den ökande andelen arbetslösa försörjningsstödstagare. Som ett led i denna utveckling infördes s k ”Jobbtorg” i Stockholm år 2008. Införandet av Jobbtorgen innebar likartade arbetsmarknadsåtgärder i stadens samtliga stadsdelar för arbetslösa som ansöker om försörjningsstöd. Det finns sex Jobbtorg och mellan 7 000 och 11000 deltagare varit inskrivna på Jobbtorgen per år sedan starten 2008.

Den här presentationen bygger på en studie av aktiveringsåtgärderna inom Jobbtorgen med syfte att dels beskriva Jobbtorgens organisation, dels undersöka hur deltagarna upplever sitt deltagande vid Jobbtorgen. Analysen bygger främst på en enkätstudie av 1 500 deltagare som genomfördes vid tre Jobbtorg under våren 2010. Dessutom kompletteras enkätstudien med registerdata insamlade vid Jobbtorgen.

Jennie K Larsson (Doktorand, Etnicitet och migration, Linköpings universitet): ”Från rättigheter till skyldigheter – systemskiftet i svensk integrationspolitik”

Den svenska välfärdsstaten genomgått omfattande förändringar. Välfärdspolitiken har allt mer kommit att handla om vilka skyldigheter en individ har gentemot staten. Den enskilde medborgarens bidrag till välfärdsstaten och därmed rätten till välfärd betonas i allt större utsträckning. Allt mer av ansvaret att implementera politiken läggs på privata aktörer. Ett politikområde detta tydligt kan skönjas är det integrationspolitiska fältet.

Allt mer av välfärdspolitiken formuleras utifrån mål och allt mer makt att forma den faktiska politiken återfinns hos enskilda individer. Men vilka är dessa individer? Kan deras åsikter och övertygelser få genomslag i implementeringen av politiken? Hur kan privata företag utkrävas på ansvar om något går fel?

Presentationerna i session b) kommenteras av Linda Grape, utredare på LO

Sessionen leds av Tove Eliasson (doktorand i nationalekonomi vid Institutet for bostads- och urbanforskning, IBF, Uppsala universitet) och Linna Martén (doktorand i nationalekonomi, Uppsala universitet)

c) Fungerar den svenska modellen?

Åke Sandberg (Professor emeritus, sociologi, företagsekonomi, Stockholms universitet): ”Den ‘svenska modellen’ ifågasatt: samhälle, företagsledning, arbete”

Jag vill resonera omkring ‘det typiskt svenska’ på de tre nivåerna i rubriken och de förändringar som man kan se. På samhällsnivån kampen om den ‘svenska modellens’ tillblivelse och kampen om dess innebörd idag, som ram för och i samspel med förändringar på de två andra nivåerna. Partsrelationer är en central aspekt. Bakgrunden är dels en rapport (som kommer att finnas till konferensen) ”Contested Nordic models of work and employment” från två symposier vid konferenen ilpc2012, dels en kommande bok: ”Nordic Lights. Work, management and welfare in Scandinavia” . Ganska brett; jag har lite svårt placera i session, så kanske i 8 , men plancera in om ni vill i nån grupp.

Roland Granqvist (Professor emeritus, företagsekonomi Stockholms universitet och Högskolan i Dalarna): ”Skatter, välfärd och sysselsättning”.

Ekonomer har i flera årtionden varnat för att inkomstskatter leder till stora effektivitetsförluster. Det är dock viktigt att fråga vad dessa effektivitetsförluster egentligen är. När man talar om effekten av en viss skatt tänker man i dagligt tal att man jämför med hur det var innan skatten infördes. Ekonomer har emellertid en annan jämförelsenorm och det är en så kallad klumpsummeskatt, dvs. att skattebetalaren betalar en viss skatt oberoende av hur mycket man arbetar.

Enligt en rad empiriska undersökningar under de senaste decennierna får höjningar av inkomstskatten relativt liten effekt på hur mycket man arbetar. Men trots detta kan ekonomernas uppmätta effektivitetsförluster vara stora, eftersom man arbetar mycket mindre med en inkomstskatt än med en klumpsummeskatt. Inkomstskatter får alltså relativt liten effekt på den ekonomiska utvecklingen eftersom de inte påverkar arbetsinsatsen särskilt mycket – trots att det som ekonomer kallar effektivitetsförluster kan vara stora.

Monica Quirico (forskare vid FIERI, International and European Forum for Migration Research i Turin, Italien; honorary research fellow vid Södertörns högskola): ”Facing Economic and Demographic Challenges? The ”Swedish Model” and the new labour migration policy”.

This paper will focus on the reform of the labour migration policy passed in 2008 by the centre-right government headed by Fredrik Reinfeldt, with the support of the Green Party. The background of the reform was the debate, starting in the early 2000s and still ongoing, on the challenges issued by population decline, labour market failures and pressures for Welfare State sustainability. The discussion on the need of new rules for labour migration occurred in a time of deep changes in Swedish political culture and power relations, witnessed by the defeat of the Social Democrats (in power since 1994) in the 2006 general election. Thus the need for a reform and the content of it was debated in the context of a more general confrontation on the competitiveness and sustainability − and therefore on the fate – of the Swedish model.

After following the driving arguments and the driving actors pushing for new rules on labour migration – and at the same time the criticisms from the trade unions and from the Left − this paper will analyse how the 2008 law has been implemented and what polemics this new policy has raised (coming not only from Swedish actors but also from the OECD, which has devoted an ad-hoc report to the new Swedish system).

The paper will point out as well to the relationship between experts (demographers, economists  and social scientists) and policy-makers: has it proved to be as significant, in the making of the reform, as in other policy fields? Or, on the contrary, is this another point of departure from the history of the “Swedish model”? Finally the paper will raise some questions concerning the way labour migration is currently faced, in the light of the ongoing world economic crisis and of growing feelings (according to the polls) of xenophobia.

Presentationerna i session c) kommenteras av Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonom. Sessionen leds av Elin Molin

d) Det flexibla arbetet – en ”win-win-situation”?

Sten Gellerstedt (Adj. professor, arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet): ”Botas utarmade jobb och digital taylorism med högre lägsta lön?”

Stor tilltro fanns under 1900-talets senare del till att okvalificerade arbeten skulle ersättas med kvalificerade och mer värdeskapande arbeten. Blev det så? LO och TCO rapporterar om ett ökande antal hårt styrda ensidiga arbeten med kort tid för upplärning, där IT ofta används för att styra de anställda. I USA, Storbritannien och Sverige konstateras en ökad polarisering av arbets­marknaden med en större andel låg- och höglönejobb.

Två vägar har länge används i Sverige för att minska andelen utarmade arbeten. Frågan är hur effektiva de är idag. Den ena är centralt avtalade ökningar av den lägsta lönen. Den andra vägen är att de anställda i samverkan med arbetsgivaren organiserar och utvecklar ett mer kvalificerat arbete.

Ann Bergman (Docent, arbetsvetenskap, Karlstads universitet): ” Tillgänglighet för arbete, familj och kunder – några nedslag i handelsanställdas arbetsvillkor och deras möjligheter att förena arbete och familj”

Syftet med pappret är belysa handelsanställdas psykosociala arbetsvillkor och möjlighet att förena arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten utgörs i första hand av begreppet tillgänglighet. Att vara tillgänglig innebär en grupps eller individs förmåga att vara disponibla till någon eller något. Det innebär helt enkelt att upplåter sin tid eller energi när och där det behövs. Förutom denna tidsliga och rumsliga dimension kan tillgängligheten även vara mer eller mindre frivillig, den kan vara mer eller mindre absolut och mer eller mindre reflexiv. Kraven på tillgänglighet kommer i det här materialet från såväl arbetsgivare som familj och i de butiksanställdas fall även från kunden. Att vara tillgänglig är emellertid inte bara resultatet av ett yttre krav, utan är även realterat till individens motiv och drivkrafter.

Studien är baserat på såväl kvantitativa som kvalitativa data. Det kvantitativa materialet utgörs av 1010 enkäter från ett slumpmässigt urval från fackligt anslutna inom handeln (LO, SACO och Unionen) och där svarsfrekvensen är 45 procent. Det kvalitativa materialet bygger på intervjuer av butikschefer och butiksanställda.  Presentationen bygger företrädesvis på det kvantitativa materialet. Resultatet kan sammanfattas i sju utmaningar för handelns som arbetsplats vad gäller den psykosociala arbetsmiljön. Tre av dessa har att göra med kraven på tillgänglighet från arbetsgivaren, nämligen arbetstidens omfattning och förläggning, det formella inflytandet samt belöning i förhållande till insats. Ett har att göra med hur kraven på tillgänglighet från familjen kan hanteras, nämligen att familjen ska synliggöras och beaktas i arbetet. Två av dem är relaterade till kraven på tillgänglighet för kunden och handlar om att dels ha tillräckligt med personal på plats i butiken, dels kunnig personal. Den sista utmaningen handlar om att se över kvinnornas villkor i branschen i allmänhet och på butiksgolvet i synnerhet.

Carl Marklund (Postdoktor, statsvetenskap, Södertörns högskola): ”Allt väl i välfärdsstaten? Lyckoforskningen och krispolitiken”

Sedan en tid tillbaka har samhällsforskningen börjat ta frågor om subjektivt välbefinnande och personlig tillfredsställelse på allt större allvar. Bl.a. rankas olika länder vad gäller ”lycka” och ”social progress”. I dessa rankingar toppar ofta de nordiska välfärdsstaterna, trots att annan forskning visar på ökade klyftor och växande ohälsa, inte minst bland dagens unga. Hur skall vi förstå denna paradox?

Komplicerade frågor om personlig tillfredsställelse har alltså återigen börjat göra sig gällande i det politiska samtalet och kräver därför såväl arbetarrörelsens som forskarsamhällets uppmärksamhet. I denna presentation avser jag att diskutera hur dessa nya perspektiv på lycka och tillfredsställelse kan påverka den politiska debatten, inte minst om arbetslivet och sjukvården, utifrån ett nyligen avslutat forskningsprojekt

Jonas Lundsten (Fil.dr. och universitetslektor, ledarskap och organisation Malmö högskola): ”Motivation i arbetet och motivation till förändring: Om en spiraleffekt i svårigheten att mobilisera löntagarna”

Motivation i arbetslivet har oftast studerats med det bakomliggande syftet att öka arbetskraftens produktivitet. I följande presentation relateras motivation i arbetet till motivation att delta i förändring av arbetssituationen.

Med inre motivation menas ett tillstånd i vilket man finner tillfredsställelse i en aktivitet man är sysselsatt med. Man upplever då att man kan påverka den situation man befinner sig i, man får bekräftelse för sin kompetens och man befinner sig i ett sammanhang (Ryan & Deci, 2002). Ju större inflytande människor har över sin arbetssituation desto större tendens har de att uppleva inre motivation i arbetet (Hackman & Oldham, 1980; Ryan & Deci, 2002). En studie av kommunanställdas upplevelse av det egna arbetet visade att medarbetare med högre inre motivation upplevde arbetet som väsentligt för dem själva. På motsvarande sätt upplevde medarbetare med lägre inre motivation att arbetet var något som inte direkt angick dem själva. De gick till arbetet och skötte sina arbetsuppgifter, men det som var centralt för dem själva låg utanför arbetet (Lundsten, 2006). Behovet av att uppleva att man kan påverka sin situation är ett grundläggande psykologisk behov (Deci, 1996). Om man inte kan tillfredsställa detta behov i arbetet, försöker man tillfredsställa behovet på fritiden. Arbetet blir meningsfullt endast då det ger en inkomst att leva på och som kan omsättas till meningsfulla aktiviteter på fritiden. Motivationen att engagera sig för förbättringar i arbetssituationen blir då lägre. Detta leder till en situation där ett redan litet inflytande över det egna arbetet leder till lägre motivation att delta i aktiviteter för att öka inflytandet.

Presentationerna i session d) kommenteras av Magnus Nilsson, ordförande S-studenter. 

e) Vad blir fackens roll på framtidens arbetsmarknad?

 Paula Mulinari (Lektor, socialt arbete, Malmö högskola): ”Att mentalt lämna arbetet: former för motstånd mot rasism på arbetsplatser”.

Vilka strategier skapas för att möta former för könad och rasifierad exkludeing på arbetsplatserna. Hur relationerna mellan individuella och kollektiva former för motstånd ut?  Utifrån intervjuer med läkare som upplevt olika former för exkludering diskuteras i detta papper skillnaderna och likheterna mellan erfarenheterna av könader och rasifierande exkludering och vilka former för motstånd som artikuleras mot exkluderingen.

Åsa Eriksson (Doktorand, genusvetenskap, Stockholms universitet): ”Prekära arbetsvillkor och motståndsstrategier bland lantarbetare i Sydafrika”.

Det senaste året har Sydafrika genomlevt flera stora strejker, bland annat i gruvsektorn och i det kommersiella jordbruket. Arbetsvillkoren i båda sektorerna kan beskrivas som prekära, då de kännetecknas av låga löner, otrygga anställnings- och anlitandeformer, begränsade sociala förmåner samt stora risker för ohälsa (Vosko, 2006). En gemensam faktor i båda strejkerna har varit att de initierats av arbetare som organiserat sig utanför de etablerade fackföreningarna.

Den fackliga anslutningsgraden bland lantarbetare har traditionellt varit låg, runt fem procent. Fackets begränsade roll bottnar i de historiska paternalistiska relationerna mellan vita storgodsägare och icke-vita arbetare som bott på gårdarna och varit i stark beroendeställning till arbetsgivaren när det gäller allt från arbetsvillkor till bostäder, transport, skolor och möjlighet att ta emot besök av fackrepresentanter. De stora avstånden och begränsade resurser bidrar också till svårigheterna att organisera lantarbetare. Sedan 80-talet och framåt har miljontals arbetare vräkts från gårdarna och flyttat till informella bosättningar utanför närliggande städer. Samtidigt har andelen tillfälliga anställningar och anställningar via bemanningsföretag. Sämst villkor har migrantarbetare och säsongsanställda kvinnor – som också är kraftigt underrepresenterade i fackföreningarna. Den historiska strejken inom frukt- och vinindustrin som nyligen avslutats initierades av just säsongsanställda arbetare som bor utanför lantgårdarna, och som organiserade sig lokalt i lantarbetarkommittéer. Under gruvstrejken 2012, där 34 arbetare sköts ihjäl av polis, var missnöjet med hur de etablerade fackföreningarna lyft medlemmarnas krav en central fråga, och strejkande arbetare valde att föra dialog direkt med företaget. I den här presentationen diskuterar jag prekarisering av arbete och de nya former av organsiering och motstånd som uppstått i dagens Sydafrika utifrån ett genusperspektiv.

Åsa Odin Ekman (M.Phil, sociologi, Cambridge University): ”Klasstruktur i förändring”.

Denna presentation utforskar hur den svenska klasstrukturen utvecklats mellan åren 1980-2010. Den diskuterar på vilka sätt klassbegreppet fortfarande är relevant i en allt mer tjänstebaserad ekonomi. Utifrån Esping-Andersens postindustriella arbetsmarknadstypologi diskuteras hur sammansättningen av den svenska tjänsteekonomin förändrats under denna period, och hur detta påverkat klassammansättningen. Det empiriska materialet består av yrkesstatistik från tidigare folkräkningar och SCBs Yrkesregister. Presentationen diskuterar hur den nya strukturella ojämlikheten ser ut. Den lyfter behovet av en ny facklig och politisk strategi för att motverka denna nya ojämlikhet, och redogör kortfattat för några av de huvudsakliga utmaningarna för detta.

Annette Thörnqvist (Fil. Dr. Docent, ekonomisk historia/arbetsvetenskap Stockholms universitet): ”Fackliga problem och utmaningar i konkurrensutsättningens slagskugga”.

Sedan början av 1990-talet har den offentligt finansierade välfärdssektorn i allt högre grad konkurrensutsatts genom entreprenadupphandlingar samt efterhand också genom kundval.

Det faktum att allt fler anställda inom skola, vård och omsorg numera arbetar under privata arbetsgivare har inneburit nya problem och utmaningar för facket. Bland annat saknar många privata aktörer inom välfärdssektorns arbetsmarknad kollektivavtal. Syftet med min presentation är att utifrån en nyligen avslutad egen studie om kundval och arbetsvillkor inom hemtjänsten diskutera de sammansatta arbetsmarknadsproblem som har följt i konkurrensutsättningen kölvatten, problem som facket har att förhålla sig till.

En viktig avsikt med lagen om valfrihetssystem, LOV, var att skapa marknader för små aktörer, vilka skulle kunna bidra till mångfald, valfrihet och konkurrens. Även om det utan tvekan finns många seriösa små utförare inom hemtjänsten, finns det också åtskilliga som inte har tecknat kollektivavtal för sina anställda och som konkurrerar genom låga löner och usla arbetsvillkor. Det gäller främst utförare med inriktning på servicetjänster, dvs. städning, tvätt, inköp och andra hushållsnära tjänster, och som ofta arbetar inom andra fält än hemtjänsten. De anställda betalas i regel per timme, ensamarbete är vanligt och personalutrymmen saknas ofta. Det kan också handla om arbete i arbetsmarknadens utkanter, utan anställningsavtal och reglerade arbetstider. Problematiken inbegriper också arbete i gråzonen mellan anställning och eget företagande. Detta innebär följaktligen prekära anställnings- och arbetsvillkor för arbetarna, som till stor del är kvinnor och utrikes födda. Ändå har kommunerna auktoriserat dessa utförare och ska även kontrollera deras verksamhet. Kommunerna intervenerar dock inte i relationen mellan arbetsgivare och anställd.

Hur hanterar då facket, i det här fallet främst Kommunal, detta problemkomplex? Vilka fackliga strategier har utvecklats? Hur agerar facket i förhållande till arbetsgivarna och till kommunerna som uppdragsgivare och ansvarig myndighet för äldreomsorgen?

Presentationerna i session e) kommenteras av: Antti Vainio, Utredare, Nordiska Transportarbetarefederationen. Sessionen leds av Erik Bengtsson (doktorand i ekonomisk historia, Göteborgs universitet)

f) Den icke-fungerande arbetsmarknaden – Arbetslöshet, socialförsäkringar och social utsatthet

Petra Ornstein (Forskarstuderande statistik, Uppsala universitet): ”Hur bekostas slaget? – Fördelning av ekonomiska konsekvenser av grovt våld över brottsoffret respektive olika socialförsäkringssystem samt socialbidrag”.

Jag studerar effekter av våldsutsatthet på arbetsmarknadsrelaterad hälsa, specifikt sannolikheten att arbeta, sjukskrivningsfrekvens, samt inkomst. Vidare undersöker jag hur effekterna av våldsbrott på brottsoffrets framtida inkomst fördelas mellan individ och stat. Utgångspunkten att våldsutsatthet är kopplat till ohälsa – och i förlängningen arbetsmarknadsbeteenden –är ett robust empiriskt fynd från tvärsnittsstudier på kvinnor, men kopplingen har sällan studerats med longitudinell data. För män är kopplingen otydligare, och än mindre studerad. I denna studie används istället registerdata över den svenska populationen 1987-2010. Selektionsproblem och orsakssamband i omvänd riktning gör att tvärsnittsstudier inte kan användas för att utröna hur stor del av sambandet som drivs av våldet. För att hantera dessa problem och identifiera den kausala effekten används propensity score matchning. Individer som uppsökt sjukvård på grund av våldsorsakad skada kan identifieras i patientregistret och följas både bakåt och framåt i tiden. Dessa individer matchas till någon ej våldsutsatt i populationen som i övrigt liknar den våldsutsatta på socioekonomiska och hälsorelaterade bakgrundsvariabler före våldstillfället. Skillnader i arbetsrelaterad hälsa mellan våldsutsatta och kontroller har då större sannolikhet att bero på just konsekvenser av våldet. Resultaten tyder på en mycket stark och kvarstående försämring av brottsoffrens hälsa. Inkomsteffekterna bärs först huvudsakligen av samhället, men individens andel ökar över tid.

Jenny Nybom (Fil dr. socialt arbete, Stockholms universitet): ”Aktivering av socialbidragstagare – om stöd och kontroll i socialtjänsten”

Socialtjänsten har de senaste decennierna fått allt större mandat att bredriva aktivering bland socialbidragstagare för att hjälpa personer från socialbidrag till arbete. Det saknas till stor del systematisk kunskap på individnivå om hur aktivering går till i praktiken och hur den varierar mellan olika kommuner och bidragsgrupper. Forskning om aktiveringspolitik och kvalitativ forskning om aktivering och aktiveringsprojekt tyder på att aktivering av socialbidragstagare fyller en avskräckande funktion och innehåller tilltagande inslag av kontroll. Samtidigt är det politiskt uttalade syftet med aktivering att stödja övergången till arbete, något som majoriteten socialbidragstagare önskar. Från ett medborgerligt perspektiv är det relevant att undersöka vad socialtjänstens aktivering består av, hur den fördelas på olika grupper och med vilket resultat.

På seminariet presenteras en avhandling baserad på ett material med 372 socialbidragstagare från fyra svenska kommuner. Bedömningar av klienternas försörjningshinder samt stödjande och kontrollerande inslag i aktivering undersöktes under ett års tid för varje enskild klient 2002-2003. Resultaten tyder på att aktivering tillämpas systematiskt olika bland olika klientgrupper och på att olika bidragsgruppers förutsättningar och behov inte är grunden för den aktivering de erbjuds. Både en könslogik och en gammaldags ”arbetstestlogik” kan skönjas i tillämpningen. Klienternas försörjningssituation två år efter studien följdes upp via register och kopplades till den aktivering de fått ta del av. Uppföljningen aktualiserar betydelsen av selektion till olika slags aktivering. Den antyder vidare att innehållet i aktiveringsinsatser har betydelse för vilket utfall kontrollerande inslag som krav och sanktioner får för klienterna.

Kristina Hillgren (Leg psykolog, narkomani, infektionssjukdomar, Karolinska institutet): ”Injektionsmissbrukaren – mångas arbetsmarknad”

Injektionsmissbruket i Sverige är etablerat sedan 1960-talet. En uppsökande undersökning som vi gemomförde i Stockholm 2007-2008 visade att missbruket startat i de nedre tonåren med hasch och därefter övergick till injektionsmissbruk – företrädesvis av amfetamin – efter ca 4 år. Endast 8 % av 720 aktiva injektionsmissbrukare (medelålder 40 år) hade någon form av arbete, resten var sjukskrivna eller sjukpensionerade. 171 av dessa ingick i underhållsprogram med metadon/subutex/suboxone Vi fann  att injektionsmissbruk  under behandlingen  förekom och att även underhållsmediciner ingick i missbruket.

Sveriges tidigare restriktiva narkotikapolitik har gradvis och i accelererande takt förbytts mot medicinsk underhållningsbehandling av injektionsmissbrukare med narkotikaliknande läkemedel. Omfattningen av denna medikalisering har skett utan systematisk kontroll och utvärdering.  En rigorös kontroll av denna svällande marknad är påkallad liksom uppföljning av de patienter som ingår i programmen, avseende arbete och social situation.

Mattias Strandh (Professor, sociologi, Umeå universitet): ”Arbetslöshetens ärr – arbetslöshetserfarenheter och mental hälsa under livsbanan”.

Tidigare forskning har visat på negativa effekter av arbetslöshet på mental hälsa. Mycket lite uppmärksamhet har emellertid ägnats åt den långsiktiga kopplingen mellan arbetslöshet och mental hälsa under livsbanan. Denna artikel undersöker den långsiktiga relationen mellan ungdomsarbetslöshet, och senare arbetslöshetsupplevelser, och mentalhälsa vid 16, 21, 30 och 42 års ålder.  Detta görs med hjälp av det longitudinella datamaterialet ”Den Nordsvenska Kohorten” som följt alla elever i årskurs 9 i en nordsvensk industristad genom 5 enkätomgångar och i registerdata under samanlagt 27 år. En stor styrka i datamaterialet är förutom den långa panelen det extremt låga bortfallet, 94.3% av de respondenter som fortfarande var i livet deltog fortfarande i undersökningen vid 27-års uppföljningen. Resultaten visade att ungdomsarbetslöshets upplevelser var kopplade till sämre mental hälsa vid 21, 20 och 42 års ålder. Det fanns också en tydlig ackumulation av sämre mental hälsa kopplad till upprepade arbetslöshetsupplevelser under livsbanan.  De långsiktigt negativa effekterna framstår som knutna till både försämrad normal nivå av mentalhälsa kopplad till själva ungdomsarbetslöshetsupplevelsen, men också till långsiktiga negativa socioekonomiska och sociala konsekvenser av arbetslöshetsupplevelser kopplade till sämre mental hälsa. Fynden pekar på att vi i dagsläget tenderar att underskatta de sanna hälsokostnaderna av individuell arbetslöshet, men även de sanna kostnaderna för folkhälsan av de nuvarande mycket höga arbetslöshetsnivåerna.

Presentationerna i session f) kommenteras av Ulrika Vedin, utredare på LO. Sessionen leds av Pär Nyman (doktorand i statsvetenskap, Uppsala universitet). 

g) Hur ser situationen ut för de nya migrantarbetarna?

Denis Frank (Fil dr. sociologi, Göteborgs universitet): ”Globaliseringen av migrationen till Sverige: Arbetskraftsinvandringen från Indien och Kina 2008-2014″

År 2008 införde Sverige nya regler för arbetskraftsinvandring. Detta är den största förändringen av svensk invandringspolitik på 40 år. Den nya invandringspolitiken gynnar en ökad arbetskraftsinvandring. Den nya invandringspolitiken har också gynnat en globalisering av migrationen till Sverige. Denna globalisering innebär att antalet sändarländer utökats och att migranter kommer från fler länder än tidigare. Migranterna tenderar dessutom att komma från platser på längre avstånd än tidigare. Efter 2008 kommer migranterna i första hand inte från länder i Europa, utan från Thailand, Kina och Indien. I detta projekt undersöks den ökade migrationen från Indien och Kina.

Migrationen från Indien och Kina är ett nytt migrationsmönster. Sverige hade ingen stor immigration från dessa länder före 2008. Det finns dessutom inga historiska band till Kina och Indien som kan förklara migrationen. Syftet med projektet är att förklara hur detta nya migrationsmönster skapats.

Louisa Vogiazides (doktorand kulturgeografi, Stockholms universitet): ”Utnyttjande av migrantarbetare i restaurangsbranschen och inom bärplockning”

Studien granskar migrantarbetares arbetsvillkor i restaurangsbranschen och bärplockning i Sverige. Den fokuserar på rekryteringsmetoder, rollen av rekryteringsföretag och mellanhänder samt handeln med arbetstillstånd. Den diskuterar också de oönskade effekterna av de nya reglerna kring arbetskraftsinvandring och identifierar utmaningar för förebyggandet av migrantarbetarnas exploatering.

Olle Frödin (Fil dr. sociologi, Lunds universitet):  ”The primacy of ideology. Policy preferences, economic change and the U-turn in Swedish labor immigration policy”.

Vårt (Olle Frödin och Anders Kjellbergs) projekt syftar till att analysera konsekvenserna på den svenska arbetsmarknaden av den genomgripande förändring av reglerna för arbetskraftsmigration från tredje land som ägde rum i slutet av 2008. I fokus står arbetsgivarnas och fackens erfarenheter av de kraftigt utökade rekryterings-möjligheterna på andra områden än där det råder brist på högkvalificerad arbetskraft. Projektet är således inriktat på den under senare år ökande arbetskraftsinvandringen inom yrken med begränsade utbildningskrav och mer specifikt LO-yrken inom hotell- och restaurangbranschen och städbranschen. Jämförelser görs med åkeribranschen även om det här inte rör sig om arbetskraftsmigration från länder utanför EU/EES utan om anlitande av utländsk arbetskraft i andra former.

Karin Krifors (Doktorand, etnicitet och migration, Linköpings universitet): ”Transnationellt arbete och den globala arbetskraften”

Mitt avhandlingsprojekt handlar om hur arbetskraft alltmer betraktas som global snarare än nationellt förankrad. Dessa processer är inte nya utan har snarare präglat sociala och politiska teorier sedan de stora debatterna kring globalisering startade på 1970-talet. I Sverige har dessa frågor varit centrala under olika delar av historien, inte minst under den omfattande arbetskraftsimporten under främst 1960-talet.

I Sverige är denna diskussion dock högst aktuell, framförallt efter arbetskraftsinvandringsreformen 2008 där arbetsgivare fått allt större inflytande över vem som arbetar tillfälligt i Sverige. Dessa förändringar kan också tänkas föra med sig nya sätt att tänka kring medborgarskap, sociala, ekonomiska och politiska rättigheter för utländsk arbetskraft i Sverige.

Jag har intervjuat framförallt arbetsgivare och chefer som anställer många personer från länder utanför Europa till tillfälliga arbeten i Sverige eller som arbetar med global outsourcing. Framförallt har jag tittat på den internationella it-industrin, men jag har även följt hur säsongsarbete i Sverige blivit allt mer beroende av utländsk arbetskraft. Mitt ämne kartlägger inte arbetsförhållanden för migrantarbetare utan adresserar snarare frågan kring företags inflytande över synen på arbete och medborgarskap i Sverige.

Jag är intresserad att veta vad det finns för olika bilder av utländsk arbetskraft som arbetar för svenska företag. I de nya politiska diskussionerna kring betydelsen av ”öppenhet” presenteras arbetskraftsinvandrare som viktiga för Sveriges ekonomiska utveckling. I detta sammanhang talar många arbetsgivarrepresentanter om hur internationaliseringsprocesser ofta också har en stärkande effekt på utländska arbetare – både ekonomiskt och socialt. Samtidigt finns det forskare som lyfter fram att utländsk arbetskraft behandlas annorlunda än svensk arbetskraft genom processer som handlar om synen på kultur/etnicitet och ekonomi/global klass. Jag är intresserad av hur dessa skillnader mellan ”svensk” och ”icke-svensk” arbetskraft skapas, förhandlas eller motsägs i synen på arbetsprocesser, rekrytering och ”svenska” behov.

Presentationerna i session g) kommenteras av Monika Arvidsson (Utredningschef A-smedjan).

Sessionen leds av Tove Eliasson (doktorand i nationalekonomi vid Institutet for bostads- och urbanforskning, IBF, Uppsala universitet) och Johanna Pettersson (doktorand i statsvetenskap, Uppsala universitet.

Annonser